karlekhoppochfortvivlan.blogg.se

Min magkänsla säger mig att senaste besöket hos psykologen inte var till någon fördel för oss. Det va i tisdags, stressade direkt ifrån jobbet för att möta upp Johan och Molly hos psykologen. Vi fick komma in ganska direkt. Ett litet rum med ett barnbord, två stolar och en stor sackosäck mitt på golvet. Detta var första mötet vi hade tillsammans allihop, psykologen hade somsagt varit på förskolan veckan innan och träffat Molly och fröknarna. Hon tar fram en bok med div uppgifter och det tar ett tag innan dom kan börja för hon måste få Mollys uppmärksamhet, vilket inte är det lättaste. Säcken på golvet, släcka och tända lampor är mycket roligare. Hon får Mollys uppmärksamhet tillslut och dom sätter sig vid bordet tillsammans. Det är något nytt och spännande och det håller Mollys uppmärksamhet dom 20 minuterna vi var där även om hon inte kan sitta still på stolen utan krälar runt på den. Det är tydligen uppgifter som en 4 åring ska klara ( Molly blir 4 om 2 veckor), hon klarar uppgifterna snabbt och bra. Så psykologen (hör på tonläget) säger att nästa gång behöver inte Molly följa med på mötet utan det blir bara vi föräldrar. Just där och då kände jag att nu kommer hon att lägga ner utredningen som vi kämpar för, jag vet att jag inte ska ta ut saker i förskott men det va så tydligt. Hon sa såklart inte detta rakt ut men vi båda kände det, Johan och jag sa det till varandra när vi kom ut därifrån. Jag berättade hur det hade gått till fröknarna på dagis och dom kände likadant, den där psykologen har tydligen haft med den förskolan att göra förut och fröknarna hade ingen bra positiv syn på henne. Jag sa det Hur sjutton kan man se hur ett barn fungerar efter 3 timmar sammanlagt av tid med barnet i fråga? Du kan omöjligt bygga en grund i det? Men jag ska inte ta ut saker i förväg men magkänsla brukar inte ha fel.