Rökning och stress
Det där med att sluta röka under press och stress, där befinner jag mig nu. Vissa dagar röker man inte mycket medans andra dagar röker man som en borstbindare. Att inte ha ett val, jo men ett val har jag iofs men det är inte ett val jag tänker ta. Att veta, ångesten tar över. Det är lätt för omgivningen att säga varför röker du då? Det är ju bara att sluta! Jag blir uppriktigt förbannad, som jag sagt många gånger förut. Säg inget förens du suttit i min sits. Jag vet att jag inte har nått val, jag måste sluta. Men det gör det inte lättare när pressen är enorm, stressen total och tyngden på axlarna växer. Jag är utsatt för rökig miljö i mitt arbete, 170 timmar i månaden. Det enda ni läser är ursäkter, säkert. Jag hoppas innerligt att allt bara kan få bli lugnare så jag har chansen att ta tag i min egna hälsa.
Väldigt hattigt inlägg.
